Norsk – Svenska Handelskamrarna i Göteborg, Stockholm och Oslo är ständigt intresserade av hur gränshandeln påverkar. HUI Research har producerat en rapport på uppdrag av Region Värmland, Västra Götalandsregionen och Svensk Handel om ’Norsk konsumtion i svensk detaljhandel och dess bidrag i svensk ekonomi’. Rapporten redovisar intressanta siffror över hur viktig norsk konsumtion är för gränsområdet. Se rapporten i 8 sammanfattande punkter nedan:
- De norska utläggen i den svenska detaljhandeln uppgick uppskattningsvis till 27,9 miljarder kronor år 2019. Det är en ökning från 25,6 miljarder år 2017. Norska besökare spenderade 19,6 miljarder kronor i den svenska dagligvaruhandeln (2017: 17,5 mdkr) och 8,3 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandeln (2017: 8,1 mdkr).
- Det norska inflödet hade år 2019 bidragit till att skapa 7 200 arbetstillfällen.
- Norska besökare beräknas ha genererat 6,5 miljarder kronor till statskassan 2019 genom konsumtionsskatter, arbetsgivaravgifter och statliga inkomstskatter.
- I Västra Götaland uppgick den norska konsumtionen uppskattningsvis till 9,4 miljarder kronor år 2019 (2017: 8,7 mdkr), varav 6,8 miljarder i dagligvaruhandeln (2017: 6,1 mdkr) och 2,6 miljarder i sällanköpsvaruhandeln (2017: 2,6 mdkr). Det norska inflödet bedöms ha bidragit till att skapa 2 000 arbetstillfällen i Västra Götaland. Skatteintäkterna till statskassan, regionen och kommunerna beräknas uppgå till nästan 2,3 miljarder kronor.
- I Värmland uppgick den norska konsumtionen uppskattningsvis till 6,1 miljarder kronor år 2019 (2017: 5,5 mdkr), varav 4,8 miljarder i dagligvaruhandeln (2017: 4,3 mdkr) och 1,3 miljarder i sällanköpsvaruhandeln (2017: 1,2 mdkr). Det norska inflödet bedöms ha bidragit till att skapa 1 800 arbetstillfällen i Värmland. Skatteintäkterna till statskassan, regionen och kommunerna beräknas uppgå till nästan 1,6 miljarder kronor.
- HUI Research har intervjuat politiker, företagare och företrädare för olika intresseorganisationer för att få en bild dels av hur pandemin har påverkat gränshandeln och dels av vilka åtgärder dessa personer anser bör vidtas. Följande slutsatser dras:
✓ Åtgärder på kort sikt: riktade stöd anpassade till de enorma omsättningstappen, stöd som är anpassade för mindre bolag och mer omfattande permitteringsstöd.
✓ Åtgärder på lång sikt: större förståelse för de speciella förhållanden som råder i gränshandelsområdena, insatser för att återupprätta de goda relationerna mellan Sverige och Norge, infrastrukturprojekt för integration mellan länderna, höjd utbildningsnivå i gränsområdena och mer riktade insatser från Arbetsförmedlingen.
