Debattartikel: Momsregel gör import 25 procent dyrare vid misstag

Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från länder utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses den som äger varan vara importör och kan vanligtvis dra av momsen i företaget. Genom avdragsrätten säkerställs neutralitet och rättvis konkurrens mellan olika företag.

Emellertid finns ett betydande problem, som beror på en orimlig regeltolkning från Skatteverkets sida. Vid minsta fel eller misstag vid importen uppstår stora konkurrenssnedvridande konsekvenser som är direkt skadliga för Sveriges internationella handel då företag förlorar sin rätt att dra av importmomsen.

Därigenom ökar kostnaden med 25 procent. Denna konsekvens uppstår redan vid mindre misstag, exempelvis att en ruta av misstag inte är ikryssad, att två olika försändelsenummer blandas ihop eller att en transportör på grund av språkförbistring missar att göra en anmälan vid tullens kontor efter att ha besökt tullombudets kontor. Problemet uppstår inte heller enbart vid gränsöverskridande moment, utan kan exempelvis också uppstå vid felplockning ur ett tullager. I situationer med missar som dessa, anses inte längre varuägaren göra importen. Istället bedöms, vanligtvis, transportören vara den som gör importen och ska då betala momsen. Trots att denna transportör utför arbetet i sin momspliktiga verksamhet och normalt har avdragsrätt för moms, anser Skatteverket att momsavdrag inte får göras för dessa varor, eftersom det inte är transportören som ska använda varorna i sin verksamhet. Skatteverket tillåter inte heller att transportören vidarefakturerar momsen till den verkliga varuägaren så att transportören kan återfå importmomsen.

Följden blir att staten får in mer moms än vad som är syftet med momssystemet och företagen får stå för notan. Eftersom Sverige dessutom har en av världens högsta momsskattesatser (25 procent) blir detta extra kännbart. Denna regeltolkning gäller dessutom oavsett hur stort felet är, vem som upptäcker det eller om det var avsiktligt eller inte.

Andra EU-länder, som exempelvis Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna, tolkar motsvarande regler så att extra kostnader undviks. Så sker dessvärre inte i Sverige. Den extra momsen blir ett 25-procentigt straff, i strid med momssystemets syfte. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag. Reglerna innebär dessutom att företag drar sig för att göra självrättelse om misstaget upptäcks, eftersom momskonsekvensen blir densamma oavsett vem som upptäcker det. Däremot uppmuntras företag att göra självrättelser vid EU-intern handel eller vid rent nationella transaktioner och vid sådan självrättelse uppkommer inga problem med avdragsrätten.

Vi har fått tydliga signaler att denna risk har minskat viljan att importera till Sverige, vilket påverkar vår internationella handel negativt. Problemet kommer dessvärre att öka under 2021, eftersom Storbritannien efter Brexit behandlas som ett land utanför EU och importregler nu gäller vid handel med Storbritannien.

Problemet är enkelt att lösa, till exempel genom att regeringen ser till att reglerna tolkas på liknande sätt som i konkurrerande EU-länder. Det finns ett konkret förslag på en lösning genom ett tillägg i momslagen, som har tillställts regeringen och som på ett enkelt sätt skulle undanröja den rådande, svenska, oskäliga tolkningen av reglerna. Vi anser att det är hög tid för regeringen att visa politisk vilja och plocka bort detta onödiga handelshinder.

Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv
Anders Hermansson, vVD, Chef Näringspolitik på Svensk Sjöfart
Björn Rosengren, ordförande för Norsk-Svenska Handelskammaren i Stockholm och f.d. näringsminister
Fredrik Östbom, samhällspolitisk chef på Företagarna
Irene Barnå, CFO och affärsområdeschef Business Support på Tysk-Svenska Handelskammaren
Jan Andreasson, vice ordförande i Norsk-Svenska Handelskammaren i Göteborg och generalkonsul för Norge i Västsverige
Stefan Gustavsson, Näringspolitisk chef på Västsvenska Handelskammaren
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag